man tror att man känner en person (borde man ju göra efter 7 år)
man tror att man är trygg och att man VET vart man ska sova på kvällen...
men så händer det... HAN öppnar munnen och säger äntligen något... och då blir allt det man trodde man visste helt och hållet upp och ner-vänt... på en sekund... helt sjukt egentligen
men det värsta är nog att man inte får någon som helst reaktion efteråt, ingen förståelse, ingen som helst bevis på att man betytt NÅGOT över huvudet taget... konstigt... va känslorna han hade så kalla eller fanns dom helt enkelt inte??? kanske han inte borde satt oss i denna situationen då... jag menar, jag va ju inte själv med att bli gravid, jag va ju inte själv heller med att flytta tillbaka hem till huset, jag va ju inte själv med att planera våran framtid, jag var ju inte själv med att välja ETT enda hus där vi skall (skulle) leva resten av livet...
sen en sak till... tre dagar efter han kläckt ur sig detta hemska som han hade att säga, så fortsätter han att fråga mig om inredningen och valet av material till huset.... varför i hela piiip skulle jag vilja fortsätta vara med och bestämma??? VAKNA... nu är du själv med att ta alla beslut, JAG har inget med huset mer att göra... tokigt nog, men så är det. DU valde detta... INTE jag.. stå ditt kasst... men för guds skull, visa lite mänsklighet, visa att du har ett hjärta och att du faktiskt kan uppföra dig som en vuxen man för det är ju faktiskt det som din ålder innebär... ATT KUNNA BETE SIG SOM FOLK OCH VISA RESPEKT!!!
nu skall jag enbart satsa på mina barn, mig själv och mitt nya liv... vet inte riktigt hur jag vill att det skall se ut än men det kommer väl...??
å till alla er som frågar om jag lärt mig DENNA gången.. JAAAAA det har jag. JAAAA jag lovar att nu är det sista gången jag flyttar... å NEEEEJ jag skall inte förlåta honom igen för detta.
tilloch med jag förstår att det får vara nog någon gång... NU är den gången kommen!!!
tänker bara på min lilla plutt som är SÅ otroligt ledsen, har så många frågor och vet varken ut eller in. jag har tyvär inget bra svar att ge honom och jag är som jag är.. .ALLTID försvarar pappan... ALLTID... och det gör jag även denna gången.
men det gör sååå otroligt ont i mitt mamma-hjärta att se hur nära gråten han är hela tiden och hur dåligt han mår.
jag måste verkligen göra mitt bästa för att visa honom att det inte är HANS fel och att det kommer att bli BRA!!!
han är mitt allt och snart har jag TVÅ barn som äger hela mitt hjärta!
det är bara DOM som skall få min uppmärksamhet nu och INGEN annan!!!!! INGEN!!!!
//MAMMA , Madde
0 kommentarer:
Skicka en kommentar